fredag 6 november 2015

Höstfärger!

Flugasken börja gapa lite tom. De stora individerna i sjön sliter ganska hårt på varje fluga och tiden för att binda nya är minst sagt begränsad.

Äventyren har blivit färre men mer koncentrerade. Tiden som finns tillgodo måste vara väl avvägd mot chanserna till spöböj. HavsÖringen har fått stå tillbaka lite men nu är de här och jag väntar bara på den dagen då tid, väder och vind står rätt i tiden.

Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

torsdag 30 april 2015

Raspgom i u-läge!

Tiden är knapp.....
Det känns som jag alltid klagar på att tiden går för fort. Ja, om den gick fort förut så har den accelererat till Warphastighet sedan tjejerna kom till världen.
Den ena predatorn efter den andra skjuter ut som projektiler ur vassen där jag vadar fram. De hänger kvar efter leken. De stora madammerna har lämnat lokalerna och kvar finns en och annan småtting.

En Gädda stannar till i undervattensläge, hovrar stillsamt och låter mig ta en snabb bild. Jag vågar till och med sticka ut hakan för en närmare syning efter att draget avlägsnats.

En gedigen skara kanyler radar upp sig i led. En riktig raspgom, inte mycket som slipper undan då käftarna slagit igen om bytet.

Våren trampar på, den riktigt gnisslar i skog och sjö.....nya tag.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

 

lördag 14 mars 2015

Kunglig Öring !

Jag tar mig en tur med tjejerna längs med ån för att stilla min abstinens och nyfikenhet.
Vi sätter oss på en parkbänk bakom ett par fiskande herrar med Nyköpings Hus som bakgrund.

-Titta! hojtar min fru.
- Han har fisk på!
Vafalls, tänker jag högt. Det är en skaplig Öring på 3,7 kg som drar runt i strömmen. Fångstmannen ser lite orolig ut när Öringen krumbuktar runt i vallgraven. 
Sammy som han heter pillar runt med Öringen försiktigt och säger till de jublande förbipasserande att dessa skall man vara rädd om. Vi tar några snabba bilder innan han försiktigt ger fisken friheten åter.

Kreti och pleti som stannat till och vill fota och diskutera mumlar lite fundersam varför i hela världen karln släpper tillbaka fisken som var så fin. 
Det gläder mig att det finns likasinnade spösvingare som ser det viktiga i att inte bonka ihjäl allt som fastnar på kroken även fast det är en odlad fisk.

Nu måste jag hitta en lucka, om så bara ett par timmar vid en kuststräcka eller kanske en snabb båttur. 
Det brinner i kastarmen!


torsdag 12 mars 2015

Fiskarna !

Nya tider, undrens tider.
Ja inte var det så att jag/vi planerade att bli 4 i familjen just i det skede som fiskarna huserar som stjärntecken, inte heller då tiden för HavsÖringFIsket står för dörren. 
2 nya tjejer i familjen! Det passar ju ovanligt bra att de föddes i just fiskarna. Men med tanke på vilket otyg de ställt till med när det gäller mitt eget fiske så undrar man om det är något otyg i görningen.
Nu gäller det att planera .......går det med 2 sprattlande småtyg i bakhasorna....ja man måste ju försöka.
Läget kommer med största sannolikhet snart nog.

För tillfället får jag fajtas med de bästa silverfiskarna jag fångat i mitt liv.

Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

söndag 18 januari 2015

Svinkall simtur!

Tålmodig man, Bo Netteblad heter han, svingar sitt spö så stilla.
Flugan den viner, hit och sen dit, men inget som fisken tycks gilla.

En hund skäller drivande i skogens snår, på stranden tar vi oss en påtår.
Det vakar bredvid Peters mete, nehej, det var tydligen fel bete.

Titta hojtar Bosse till! Det där är ingen säl som jagar sill.
Vi stirrar och spekulerar, Bosse hämtar kikaren och sonderar.
Det är grisar långt ut i viken, de måste ha blivit skrämda av tiken.
För att komma undan har de nog provat allt, man vattnet måste ju vara svinkallt.

Ingen fisk ville idag fastna på kroken, det får bli en nolla i fiskedagboken.
Men tänk vad naturen ibland kan överraska, inte visste jag att svin i vatten så bra kunde traska.

Åt varsitt håll vi åter drar vidare, nästa kast kan nog bli en riktig glädjespridare.



lördag 3 januari 2015

Nya Tider!

Årets första Öringpass går av stapeln mitt under stormande vindar och vårvärme. Man blir ju inte riktigt klok på vädret nuförtiden. -9 ena dagen för att klippa till med +10 den andra....

Jag har bytt lokaler, det som en gång var min barndoms vatten är åter mina jaktmarker på heltid. I 20 år har jag brottats mot betongen i Tjockhult, jagat fritt vatten vid kusten efter timmar av bilkörande. Nu ser det annorlunda ut. Det finns gott om obebodd kust och tiden till kortaste kustfisket är endast 10 minuter bort.

Det saknas dock något, jag sneglar avundsjukt på våra fiskevänner Nicka och Kenny. Att lura en sådan Öring på den här kusten från land kommer nog aldrig att hända.
Jag går bom mitt första pass för året som så många gånger förr.


Skulle jag mot förmodan sakna de grå väggarna och avgaserna kan jag kränga på mig vadarna och trampa ner till NyköpingsÅn på 4 minuter för att åter jaga B3Öring. Det är dock inte lika lockande som kusten. Kusten är friskare, mindre folk och mer yta att kasta av både på gott och ont. I ån vet du att det står en del Öring, på kusten kan du jaga tångräkor i flera km...


Men jag känner mig vid gott mod, många nya platser finns att undersöka. Ni vet ju hur det är.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!