fredag 28 maj 2010

Den lille o Havet !

Regn i storstan, sol på kusten!
Nyfiket trampar jag ut på klippkanten för att se om de snabba krumbuktsimmande Silverormarna intagit kusten. Inte behöver jag vänta allt för länge innan ett kok blossar upp vid sidan om mig. Det knackar långt ner i spöhandtaget då de fäktandes med sin näbb attackerar draget.
Plötsligt hör jag ett villrådigt ljud bakom mig. En ensam Ejderunge kommer spatserande med livligt paddlande simfötter. Jag sonderar terrängen! Jag såg en grupp för en stund sedan på andra sidan udden, men nu syns ingen längre till. Han måste tagit fel sväng och i ett svagt ögonblick tappat kontakten med de andra.

Jag iaktar den lille en stund och pejlar av läget. Nu har han fått syn på mig och till min förvåning sätter rak kurs mot mig, stannar till en liten bit ut som för att avgöra om jag är ond eller god. Jag böjer mig ner och småvisslar lite falskt. Då trampar han på och kliver upp på berget bredvid mig, stannar åter upp och analyserar den tondöva figuren.

Efter en kort stund bestämmer han sig tydligen för att jag är ofarlig, på mjuka vingliga fötter knallar han fram och ställer sig snett bakom mig. Den lille sneglar bort mot andra sidan udden som om han ville säga något. Tankarna far runt i skallen på mig. Kan jag ge han lite extra skjuts till andra sidan udden och ge han en ärlig chans att återförenas med de sina?

Jag kan se Ejdrar sitta på baksidan av den lilla ön runt udden…..borde jag? Gör jag något dumt då? Njaa! Jag borde nog försöka i alla fall. Jag blöter händerna, vad vet jag kanske lukten av homosapiens minskar lite? Den lilla småsprattlar men kommer till rätta i handen och ligger o kikar medans jag raskt smiter över till andra sidan. Sätter försiktigt ner han på klippkanten vid vattnet på sidan av ön där Ejdrarna ligger.
Men si den lille har inte brått, han kilar in mellan benen på mig, lägger sig ner och tittar runt lite. Plötsligt reser han sig och pilar ut i vattnet i rak linje mot ön. Kanske hörde han något jag inte kan uppfatta kanske var det något annat som fick han att ta beslutet. Det får jag aldrig veta. Jag kommer heller aldrig få veta hur framtiden för den lille blev efter vårt möte.
Hur det än går så är jag glad över den upplevelse jag fick en skön dag i Maj.

söndag 23 maj 2010

Dripp Dropp!

Nordvästan driver på, piskande regn i sidled. Fullt munderad i Gore Tex söker jag någon plats där ett mothugg kan skingra molnen. Dvala infinner sig i det sövande smattret mot tyget.
Nej, ny plats nya möjligheter. Måsar, tärnor och trut dyker och jagar varandra febrilt i stimmen av småfisk. Någonstans under massan av beten går jägarna och väntar på sin chans. Varje kast är fyllt av spänning och det pirrar vid varje vevstopp.
Det tar stopp, liv i linan och spögung. Koncentrationen går i topp, regn och vind är bortglömt för en stund. När medvetenheten återgår till smatter och blåst sätter jag mig en stund och iaktar en vacker HavsÖring.
Nu kan jag åka hem och ladda för en ny vecka på jobbet.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

lördag 22 maj 2010

MSX Test Emerald !

Då den svingande klingan sapphire satt som en smekning i kustlabben och levererade trevliga avslappnade longshots ut i det blå, så började grävandet i fiskeskåpet. Kan jag behöva något mer?
Hmm, ett klass 6 spö med lite snällare aktion kanske. Men man vill ju inte köpa grisen i säcken! Sagt och gjort, MSX ger 30 dagars öppet köp "är du inte nöjd" så är det bara att skicka tillbaka.
Ja, men då är det väl bara att prova då! Redan dagen efter beställningen vibrerar det i fickan och ett sms talar om att det är bara att hämta på posten.
MSX Emerald 690-4 9" #6 snyggt förpackad i stryktålig Corduratub. Tanken var att ge det en tuff början vid kusten i 6 m/s i jakten på NäbbGäddan. Vinden var det inget fel på men HornGäddan hade inte hunnit upp till våra breddgrader i det kyliga vattnet tyvärr.
För att vara ett medium-snabbt spö hanterar det vinden bra och nog får jag trycka till lite extra för att klappa ut linan i motvinden. Men o andra sidan är det nog inte i denna applikation som tillverkaren tänkt sig att detta spö skall användas.
I ren sidvind kan jag avslappnat låta klumpen lagom kliva utanför toppöglan för att lägga ut kontrollerade kast utan problem. Välbalanserat och så där trevligt nöjaktigt flinar jag över att jag faktiskt kan flugfiska och det är spöt som hjälper mig på vägen. Då vinden tilltar börjar det bli lite knepigt att få till motvindskast så jag lägger ner för dagen.
Jag får återkomma med en mer beprovad rapport i framtiden för er som funderar men inte riktigt bestämt er för att syna Msx i sömmarna.
25 dagar kvar att testa!

tisdag 18 maj 2010

Karp eller Brax ?


Tillbaka i det exploderande landet Kina. Åter stirrandes till höger o vänster gång på gång i ett försök att ta mig till andra sidan vägen utan att bli överkörd.

Bara Peking har 5 miljoner bilar, hur många finns i hela sverige? Lägg till cyklar, mopeder och alla andra fordon jag inte kan namnge.

Åter vid middagsbordet för nya smakupplevelser. Vad sägs om Karp, ja..eller Brax. Jag kan inte direkt artbestämma fenan som sticker upp ur skålen toppad med chili. Men en sak är densamma som vid alla andra tillfällen. Inget går till spillo. Här filèar men inte fisken. Hacka upp med grov yxa och så ner i byttan. En stadig tugga, tryck till med tungan o ut ur truten kommer trehundra ben, det ser ut som jag svalt ett piggsvin. Smaken, ja den var det inget fel på i alla fall.

Mot nya middagsäventyr.

fredag 7 maj 2010

Dolda Hål i Tiden!

Alla inbitna Öringjägare nynnar på samma mantra "En gnutta tur, hitta platsen och finn Luckan i tiden" Det kan vara skillnaden på framgång eller total tomhet.
Förvirrat i en grå hård massa har jag irrat runt i jakten på skimmer i vardagen utan att ens vara nära. -Något är fel! Så låter det längs med betongmurens storstadsbröder och jag är inte sen att hålla med. Något är annorlunda! Besorna lyser med sin frånvaro, dom brukar ge lite gung i mellanperioderna.
Endast sporadiska rapporter dyker upp om en o annan lillblanking och lagom-mått fisk i storstadsurret. Alla jagar vi från partärer, getton, kajkanter och trappor. Men inget vettigt vill egentligast bita i.

I ren hopplöshet ger jag mig av till ett "mindre hett" betongunderlag för att ""vad spelar det för roll" mentaliteten har tagit över mig. Plötsligt...en spricka i betongen, en lucka i tiden, på rätt plats vid rätt tillfälle. Timmar o åter timmar av oändligt många kast ger 15 minuter strålande fiske. Tänk att så lite kan göra så mycket. Dessa fantastiska fiskar, man kan bara älska dom och hata dom öm som sides.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!