Mörker!

En chansning som givit resultat förut poppar upp från minnesbanken. Ja, varför inte, mosar iväg ett kast......halvt intagen lina stumnar i en tung vibration, några ilskna knyck sen blir det tomt. Aha, det står en raggare där i alla fall. Havsöringens "förmodade" korta minne får bearbetas i ett tjugotal minuter innan jag åter står beredd att syna hans kort. Det har fungerat förut även denna taktikvila. Nytt kast mitt i prick på samma punkt. Denna gång hinner inte draget lika långt, tvärnit......nu bestämde han sig för att bita i ordentligt tydligen, ryggradsreflexen gör ett mothugg.
Det blir pinsamt lätt i spöt, inte ens draget är kvar? Virveln som uppdagas skulle få en braksit från en val att se liten ut. Bannelse den var så långt ifrån sprall man kan komma. Återigen formas en mörk tankebubbla ovanför mitt röda nylle. Den fylls av konstiga figurer som inte ens wingdings kan uppbringa. Knuten mellan flätlina och nylon har gett vika.... Provar åter en taktikvila, kanske inte draget blev kvar i hans mungipa trots allt. Näpp, han gick nog till djupet för att försöka skaka av sig sin förföljare.
I morgon är det sista dagen på året, då står jag där igen med en vild förhoppning om att denna bumling åter intagit sin plats och är villig att bita i stålet. Kanske kan man få tillbaka draget som en bonus?
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

Mödan värt!

Nordan viner in mot kusten,
Minusgrader svider så man nästan tappar lusten.
Månne det snart knacka i draget,
Jag har ingen lust att förlora även det här slaget.
Ack, nog fick jag äta upp min kunskap jag trodde mig lärt,
Men solens resa till sömn gjorde det mödan värt ;-)

.

Öronbedövande tystnad!

Blicken sveper över det stilla vattnet. Jag var tvungen att sätta mig ner på en sten. Aldrig har jag upplevt en sådan stillhet och tysthet. Det känns som om jag är ensam i hela världen. Inte ett minsta pip, ingen mås, inga flygplan eller båtar, total tystnad. Jag håller andan, inte ett ljud hörs, inte ens några vågor bryter lugnet. Fantastiskt! Julafton, alla har tagit ledigt, hela djurlivet verkar gått in i en stilla jullunk. Tänk om alla kunde få uppleva detta bara för ett ögonblick, bomull för själen. Opp, ett litet vak, vadan detta? Ett strömmingsstim kommer lugnt lojandes precis nedanför mina fötter. De som jag verkar vara rörande överens om att några predatorer finns inte i dessa stilla juletider. De tycks inte bry sig nämnvärt om att jag trycker min fula nuna mot vattnet och blixtrar med kameran. Inget kan störa friden som lagt sig över Bråviken. Ett långt knorrande med en brummande slutkläm bryter tystnaden, signalen till hjärnan är rapp, bilder på Prinskorv, köttbullar, sill, gravad regnbåge, rökt HavsÖring mm dyker upp i hjärnans hungercentrum. Som på beställning börjar det snöa, kan det bli mycket bättre. Ja en HavsÖring på kroken skulle ju ha suttit fint, men man kan inte få allt. Hopp hopp, ja lär hem och göra som resten av världen, fira Jul.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

Vida vatten på små ytor!

Rapp, knack.....det där var ingen bottenkänning. Pulsen höjs, men lugnet återgår. Nytt kast, spänning......draget har nästan nått strandkanten, två snabba stötar men Öringen visar bara röven för mig och simmar ut igen. Det gör mig ingenting, efter min Hösttorka är jag glad med endast en beröring av Öring. Nytt kast...på något konstigt sätt känns det att det finns fler där ute och att denna dag är den dag jag så länge väntat på. Bra vind, klart vatten, ja! som det ska vara helt enkelt. Smack, bara tiotalet meter från strandkanten biter en gräddvisp i silverskrud på. Dopaminrushen väntar inte på sig, jag ler mitt bredaste leende även fast jag känner att denna filur inte kommer att hamna på julbordet. Känslan är härlig! Med några cm på sin sida får han gå tillbaka lika snabbt som bilden är tagen. Finns det fler?? Det gäller att smida medans järnet är varmt. Vänder mig om drar iväg ett kast....??? Va...F--....en vindsurfare kommer farandes från min högra sida. Vik ut för bövölen mumlar jag. Börjar sakta veva in.....viker blicken till vänster och ser till min fasa att ännu en beseglad raket kommer som ett skott bara meter från land. Ruskigt långt vevstopp följer med doppad spöspets, andningsuppehåll....han gick över. Är jag osynlig??? Tror dom att jag sitter och metar vid kanten? Hela havet har dom till förfogan med si det är tydligen bara här, mitt framför snoken på mig som det duger att surfa. Smått irriterad kan jag bara konstatera att den liga av silver som gick in för att jaga nu har blivit jagad ut mot djupet. Även jag känner mig bortjagad från ett tillfälle av fiske som inte allt för ofta infinner sig. Jag trampar vidare i jakten med det verkar som om det var chansen jag fick och förlorade. Påt igen.

Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

C&R på Gott o Ont!

Efter två dagars jakt på laxen i Vättern, vilket resulterade i en tappad fisk i den sista skälvande halvtimmen av fiske har jag åter landat på kajkanten i tjockhult. Ovanligt många båtar har letat sig in i strömmen denna soldränkta dag, det är fisketävling!
I ögonvrån uppfattar jag en rörelse precis intill kajkanten, en Öring...Han simmar med slagsida i högervarv in i muren, tar ny fart ut mot djupet men krockar åter in i muren som om den vore magnetisk. Han lägger sig på sidan, då syns spåren efter en brutal C&R, käken och ögat är söndertrasade. Ett sista tappert försök får Öringen att vingla över stenhindret och simmar iväg på sidan innan han senare lägger sig på rygg och dör. Att släppa tillbaka fisk som inte håller måttet kan vara på gott och ont. Lagen säger att "All" fisk som inte håller måttet skall återutsättas oberoenda av skick. Denna lag kan bara ha för avsikt att stävja de oseriösa som om lagen inte fanns, på obra sportfiskemaner skulle behålla för liten fisk och mena att den var så skadad att den senare skulle dött ändå. Ett tips till alla sportfiskare där ute är att, ta alltid med er en bra tång för att knipsa av kroken om den gått rak igenom fisken och hullingen uppenbart kommer att trasa sönder den stackarn. En ny krok kostar inte så mycket och tjänslan att sätta tillbaka en glad och pigg fisk är mycket mer värd än att behålla en gammal krok.